Uppväxten i Göteborgs skärgård bjöd både frihet och fiske men jakten kom bra mycket senare. Nu bor jag på östkusten istället men jagar som om varje dag var den sista. Jag upptäckte jakten relativt sent i livet men allt jag jagat innan har i slutändan lett till just jakten på jakt helt enkelt. Tvingas jag välja så säger jag löshundsjakt på klövvilt men med det sagt tar det emot att inte beskriva min passion för jakten lite närmare. Jag söker ständigt de tillfällen i livet då inget annat än här och nu känns relevant. Det kan vara en stund med familjen eller en kväll i på en sjö, men oavsett vad så beskriver jag det ofta för mig själv som "om jag dör nu så fattas mig inget". Den känslan och upplevelsen söker -och finner jag inte sällan genom jakt och det är minst lika ofta en ensam stund smygandes på vilt som när jag upplever harmoni i att arbeta tillsammans med min hund mot gemensamma mål. Så, all jakt är väldigt värdefull för mig. Mitt liv berikas av naturen, spänningen och upplevelserna. Jag älskar strapatser, slit, lugn och gemenskap.

Jag jagar i regel i Mellansverige och oftast älg och vildsvin med hund, gärna med min egen, men jag jagar också ofta vildsvin, rå, skogsfågel och räv utan hund. Jag känner mig ung inom jakt och hungrar alltid efter nya erfarenheter och mer kunskap. 

Som person har jag ett visst drag av "inzoomningssyndrom" och har svårt att nöja mig med nåt annat än god färdighet, kunskap och positiv inställning. Det leder till kunskapstörst och att jag har svårt att nöja mig med "lagom". Likaså har jag en inre drivkraft till att förbättra och utmana. Trots att jag oftast har förmånen att kunna lära och inspireras av andra så tänker jag att det ibland är en styrka att vara en färsking i inom jakt och ifrågasätta eller vara nyfiken.