Rävjakt
Med att definiera bästa tiden för att jaga räv, grytjakt får man börja med att också fundera över vad man vill uppnå med jakten.Om man exempelvis vill ha så bra och fina rävskinn som möjligt så börjar perioden i senare hälften av november och löper fram till ungefär mitten av januari. Före det är många rävskinn inte fullpälsade. Efter mitten av januari börjar många rävskinn bli lite slitna och tappa sin lyster jämfört med ett riktigt fint skinn. De rävar som är skjutna senare på säsongen har ofta en tendens att se lite grådassiga ut i färg och lyster.
Favorit tid
Min favorit tid på året att jaga räv är ungefär november till januari. Att de är som vackrast då är en av anledningarna. Men de är också mer förutsägbart att jaga räv då än på vårkanten när de inte bara tänker på att spara energi och överleva vintern. På senvintern kommer parningen in och räven rör sig betydligt längre sträckor samt har ett beteende som innebär att de kan röra sig andra tider på dygnet dessutom.
I inlandet kan stövarjakten vara över runt jul i värsta fall
I inlandet kan snödjupet innebära att stövaren aldrig kommer upp i drevhastigheter över 3 km/h, räven sjunker 5 cm i snön och stövaren går i botten. När föret är så vilket kan inträffa runt juletid i värsta fall, så känner jag att lusten att jaga räv falnar ganska fort. När drevhastigeten på stövare understiger 6-7 km/h börjar det kännas hopplöst och spårningsjakten på mård eller toppfåglarna får min uppmärksamhet istället. Med lite tur kan man få ett rejält blidväder så att snön sätter ihop sig och stövarjakten går att återuppta igen.
Annars är räven en av de arter med längst säsong på, som löper lite beroende på vart i sverige man bor från 1/8 till 31/3 eller 15/4 . Hundjakten med stövare är till viss del begränsad i början och slutet av rävjakt säsongen men att jaga räv med grythund får bedrivas hela perioden.
Att ringa gryt
Personligen går jag aldrig nära ett gryt som jag vill att räven skall använda vid ett senare tillfälle. De rävar vi har på älvdalsskogarna är ibland så känsliga att det räcker att gå fram till ett gryt och gå därifrån för att rävarna i området undviker det grytet i månader. Därför prakticerar jag och flera med mig något man kallar att ”ringa ett gryt ” när vi jagar räv. Det innebär att man vid spårsnö går en cirkel om 30-50 m eller mer utanför grytet istället för att gå hela vägen fram. Vitsen är att man räknar in och utspår och med hjälp av det försöker lista ut om någon räv ligger inne i grytet. Är jag det minsta tveksam så får det anstå till en annan gång, men säger spårsnön att en eller flera rävar ligger inne blir det dags att hämta terriern och eventuellt ringa in någon mer passkytt för att göra ett försök.
Har man en stövare är läget ett annat, spårsnön behövs inte på samma sätt utan stövaren släpps, jagar räven och om jag inte skjuter på drev så hamnar den vid det gryt räven valt att gå in i. Och då hämtas terriern och eventuellt fler passkyttar rings in.
Hur rävar använder gryten på höst, vinter och senvinter
Jag upplever att det är en stor skillnad i hur rävar använder gryten på höst, vinter och senvinter. Att räven går i gryt för att den är otrygg med att vara uppe på marken är säkert självklart. Men hur länge den stannar i grytet är mycket svårt att säga. Jag har vid något tillfälle roat mig med att sätta en kamera vid ett gryt räven gått in i för att se hur länge det tar innan den går ut igen. Svaret brukar kunna differera mellan 30 minuter till 12 timmar. Frågeställningen från min sida var om det var värt att sätta sig och vaka utanför ett gryt som räven vägrar att komma ut ur. Jag tror det är personligheten på räven samt ålder och mognad som sätter om den vill stanna kvar till den är helt säker på att våga sig ut eller bara vill därifrån fort och byta plats till ett annat gryt.
Min huvudregel brukar vara att jagar stövaren in en räv i gryt under senhöst/vinter så kan jag hämta stövaren vid grytet och släppa på en annan räv utan att hänga några handskar eller kläder vid utgångarna för att få räven att bli kvar tills jag kommer med grythunden.
Om jag med hjälp av stövaren däremot lyckas jaga räv i gryt i februari/mars månad är sannolikheten mycket stor att räven lämnar grytet strax efter att jag tagit stövaren därifrån, såvida jag inte hänger något människo luktande föremål vid grytgångarna.
För att förklara ovanstående text, ett inte helt ovanligt scenario är att då vi är flera jaktkompisar som har stövare i samma område så åker vi ut var för sig på morgonen. Någon gång mitt på dagen har vi kontakt med varandra, kanske har någon haft rävdrev av oss medan någon inte haft något. Summan av det är att vi samlas på eftermiddagen och provar att jaga räven vid de aktuella rävgryten tillsammans.
Då de flesta rävar är nattaktiva och ligger still dagtid så är morgonsläppet det viktigaste och mest givande för att stövaren alls ska få upp räven då spåret är färskare på morgonen.
Vad om man nu inte har en stövare då?
Jag personligen började min jägarbana med hund med en fungerande/ vuxen jack russel terrier när jag var 19 år. Sedan införskaffades både terriers och finsk spets i rask takt. Min första stövare skaffade jag när jag var 27 år. Så under ganska många år spårade jag och ringade gryt på nysnö under vinterhalvåret. Jag lärde mig tidigt den hårda vägen att hade jag varit för nära de gryt jag kände till så valde rävarna andra gryt som jag inte visste om. Ett råd jag fick tidigt från något håll var att rävarna gärna går i gryt när det är regn. Jag skulle vilja påstå att min erfarenhet är att de sällan går in i gryt självmant om de redan är blöta. Det är naturligare att de verkar vilja ligga under en riktig risgran de dagar de är blöta i pälsen. Ett visst undantag upplever jag att det kan vara om det börjar regna på morgonen ungefär när räven brukar ta daglega ( runt gryningen ), då kan de välja att gå i gryt innan de blivit blöta.
De dagar jag upplever att flest rävar ligger i gryt är när det snöar ymnigt och blåser hårt, (framförallt när det blåser så det ruskar i buskarna ). Jag antar att räven upplever att den inte har någon koll på sin omgivning och känner sig otrygg och går därför in i gryt.
Inte alltför sällan så hittar man bara små försänkningar i snön efter att spåret snöat igen rejält sedan morgonen, men ofta går det att avgöra riktning på spåret om man söker i spårstämplarna under täta granar. Det kan ju vara så att räven lämnat grytet på morgonen också och lägger man ner tid på ett tomt gryt som dessutom blir förstört för en tid framåt så känns det som förlorad tid i skogen, så riktningen är definitivt viktig.
Skulle jag hamna vid ett gryt som har mycket spår in och ut ur grytgångarna när jag skall jaga räv under november, december månad så brukar jag släppa en grythund. Sannolikheten den tiden under de förutsättningarna är ganska stor att det är någon hemma.
Vad om jag bor i ett område som sällan har snö och dessutom saknar stövare?
Om jag hade bott i ett sådant område så skulle jag satsa på att välja de tillfällen jag besökte mina fina rävgryt med mycket stor försiktighet. De dåliga och svårsprängda gryten skulle jag gärna gå förbi med min grythund när tillfälle gavs för att få någon räv att låta bli dessa gryt. De flesta rävar har ofta förmågan att vilja uppehålla sig vid djupa rejäla gryt hellre än lättsprängda och grunda gryt av någon anledning.
De dagar som det framförallt blåser hårt så det ruskar i träden och gärna börjar regna på morgonen skulle jag välja som en lämplig dag att jaga räv vid mina fina gryt.
Lämna en kommentar (alla fält krävs)