Fågeljakt med trädskällare

Det är inte utan att man känner sig som en ursprungsjägare med trädskällaren lös i skogen. Det kunde lika gärna varit en pilbåge eller ett armborst som ett modernt krutvapen.
 

Kortfattat

Förenklat kan man säga att jakt på fågel med trädskällare går ut på att hunden hittar en fågellöpa på marken, följer den till den stöter fågeln som flyger upp och sätter sig i träd. Hunden skäller och skapar en ljudmatta som gör att jag som jägare kommer in nära. Hunden skall med sin blick visa mig vart den ser fågeln så jag kan få ett bra hum om vart den sitter.

En god handkikare är definitivt en av de bättre investeringarna man kan göra. Handkikaren har ökat mina chanser att upptäcka fågeln innan den upptäcker mig med ganska många procent. För trädskällarjakt tycker jag att 8x32 är ganska optimalt på en handkikare.

Tålamod en framgångsfaktor

Vissa unghundar har en tendens att lämna trädet om de har en fågel som sitter inaktiv och gömmer sig i grenverket. Det brukar växa bort med mycket jakt. Motsatsen kan sägas vara en Tjädertupp som ibland sitter rejält exponerad och skär näbb vilket brukar ge unghunden en rejäl kick.

När hunden blivit lite mer erfaren brukar den även kunna hitta fåglar som sitter i träd, det vill säga den finner fågel i träd som inte lämnat några spår på marken. Ofta är detta något unghundar inte bemästrar förrän de blivit lite mer självsäkra och erfarna.

Vid trädskällarjakt är tålamod en framgångsfaktor. Har hunden skällt 10 minuter så kommer den förmodligen att fortsätta så länge fågeln sitter kvar, med det i tanke så bör man väga varje rörelse på ståndet i guldskål.

Tyst och försiktigt

Fåglar både ser och hör mycket bra och reagerar ofta med flykt. Skrapljud från prassliga kläder, ljusa partier som oskyddade händer och ansikte som rör sig är något som bör kamoufleras och undvikas. Alla rörelser som görs skall göras försiktigt och tyst som möjligt.

Jag använder mig av handskar med kamouflage samt ansiktsmask. Ju mindre mina kläder och utrustning sticker ut från omgivningen ökar det mina chanser till att lyckas.

Då jag först började med trädskällarjakt var jag inte så noggrann med att kamouflera mitt ansikte eller mina händer vilket ofta resulterade i att fågeln tog till flykten. Detta räddades upp med att jag använde en drilling på den tiden, och hagelpipan användes på fågel i flykt.

Då ny finnspets införskaffades långt senare hade jag lärt mig vikten av bra kamouflage samt att ta det försiktigare och lugnare inne på ståndet. Då jag känner mig själv alltför väl så har jag tvingat mig till försiktighet med att börja använda ett kulgevär istället. Då ges inga möjligheter till flyktskytte och du har bara en chans till ett lyckat skott.

Kaliber

22 Hornet med helmantelkula är den kaliber jag använder från att fågeln blivit lovlig till slutet av oktober då man oftare får längre håll på fågeln. De hittas ofta på tallhedar och öppnare skogar längre fram än i början av säsongen. När sedan hållen blivit lite mer än 22 hornet klarar av så använder jag mig av 6,5 *55 och då med hålspetskula. Exempelvis Lapua scenar 7,8 gram.

Var hittar jag fågeln?

Vid fågelpremiären brukar jag söka fågel runt bäckraviner med blöta partier med hyfsat tät granskog. Kullarna är ännu inte splittrade och befinner sig ofta i närheten av sumpmark/blötmark (inte öppen myr). Lite senare brukar jag söka hyggeskanter då fåglarna gärna äter på bärriset. När man kommer in i oktober brukar jag söka ännu mer på tallhedar och skog med mer inslag av öppen terräng.

Skitjakt!

/ Rasmus Boström