Att mården är en stor predator på skogsfågel märks när man spårar mård, skogsfågelägg och lämningar av skogsfågel kantar mårdens väg i reviret. Inte nog med att mården är ett fantastiskt vilt att jaga så gör man också en stor viltvårdsnytta samtidigt.
Mårdjakt med hund brukar ske traditionellt med finskspets, norrbottenspets och öst/västlaika. Men i dagens läge används också stövare av de flesta raser med framgång vid mårdjakt. Oavsett ras så förenklar det om hunden tar spåret till mårdens daglega.
Mårdens daglega kan vara ekorrbo, hålträd, fågelbo eller i jord/stengryt i marken. Även hus kan användas som daglega, där kan mården ställa till med stor skada genom att riva ut isolering ur väggar och tak samt i absolut värsta fall dra in matförråd i utrymmena.
Mårdjakt kan bedrivas ensam, men det har definitivt en fördel om man är 2. Skall det grävas så är det ofta en bra plan att gräva till man börjar bli varm ( inte svett ) för att sedan byta till ny grävare, och så turas man om till man är klar.
Mården är relativt lättsprängd ur sin daglega oavsett vart den är, så länge man kan lokalisera mårdens plats och rörelser ovan eller under mark ( ofta med hjälp av hund) så kan man också få den att byta träd eller lämna grytet i marken.
Vissa hundar vill verkligen jaga mård av sig själva medan andra behöver lära sig att det lönar sig att spåra upp dem på samma sätt som somliga hundar stannar vid gryt/träd som mården försvunnit i.
Mårdjakt är en lärande process för hunden som man får räkna med att somliga fattar direkt och andra hundar behöver mer jobb/tid för att lära sig, samt somliga hundar aldrig riktigt tar in och gör nytta vid.
Injagning av hund på barmark
Skall man jaga in en hund på barmark så finns tack och lov idag hjälpmedel såsom mms kameror, utan att veta om mården varit på platsen så blir allt en chansning. Men med åtlar ute och mms kameror så vet man att det varit mård på platsen samt klockslag. Först kan man vara snabbt på plats så unghunden får en chans att hitta mården enkelt, sedan kan man dra ut på tiden till släpp för att få hunden att fokusera och sortera mer bland spåren. Slutresultatet är ju inte att hunden skall bli bortskämd med varma spår utan att den skall försöka arbeta på alla mårdslag som hittas av den under hela livet.
Injagning av hund på snö
Jagar man in en hund på snö så har man alltid fördelen av att kunna hjälpa hunden till rätt plats, hunden får helt enkelt följa med under tiden man spårar mården tills man är ikapp. Vill hunden spåra så är det bra, men ingen katastrof om den inte är värst intresserad i början. Hunden har förmodligen inte någon förväntan av vad det ger att följa spåret, den delen brukar komma efter några lyckade mårdjakter.
Om mården gått upp i träd !
Oavsett om du eller din hund spårat fram till ett träd som spåret försvinner upp i så är det få förunnat att ha en hund som markerar exakt det träd mården befinner sig i, såvida den inte är i det träd den klättrat upp ( vilket sällan är fallet ).
Vid mårdspårning blir det sällan att man tar ett spår och följer det från punk A till B som en enkel rak löpa, Mården går ofta i slingor och korsar gärna sitt egna spår vilket kan ställa till med rejält huvudbry för framförallt nybörjaren men även den erfarne. De tillfällen man stöter på massor av spår som utgår från en punkt så kan det antingen vara ett förråd som mården besökt under natten eller så är det en daglegeplats, eller både och. Det är här man behöver räkna in och utspår för att vara säker på att mården är där eller inte.
Först så behöver man veta vart den har kommit från för att vara säker, ett jämnt antal in och ett utspår kan ju betyda allt från att mården legat på platsen och gått ut på sin jaktrunda för att lägga sig där igen till att den bara passerat förbi och befinner sig på en helt annan plats. Har man en hund kan den markera i marken, men ett varningens ord är att man också kan spilla mycket tid i onödan av att lita på hunden utan att räkna spår.
När man följer mårdspåret så brukar man haka på det korsande spåret om det kommer ett sådan för att på så sätt slippa åka ut hela löpan och ändå korsa sitt eget spår några timmar senare. Det är på detta sätt man försöker gena på nattslaget till den plats mården är, följer man hela nattslaget är det sällan man kommer till mårdens daglega innan det är mörkt. Är det flera mårdar i området så bör man åka spåret utan att gena i korsningar, chansen att man byter till en annan mård är stor annars.
Lämna en kommentar (alla fält krävs)