Ringen är den utgångspunkt som mycket av mårdjakten kretsar kring, utan den går jakten från fullständig vetskap till total chansning.
Sker mårdjakten på snö så går man utanför där mården gått upp i en cirkel ( mård ring ) där mården inte kan klättra eller hoppa ut till ett träd utanför ringen. Själva tanken är att när man gått runt ett varv så skall ringen vara tät, dvs att du vet med säkerhet att mården befinner sig inom ringen. Hyggeskanter, mycket gles skog och breda traktorvägar utan inhängande grenar räknas som tillförlitliga ringningsvägar. Ringen kan vara allt från några träd till flertalet hundra meter i diameter.
Är snön lös och det ligger snö i trädgrenarna så kan man ibland följa den väg mården tagit genom att se efter nedfallen snö som fallit när mården hoppat mellan träden.
När ringen är tät så får man metodiskt börja söka efter daglegeplatser vilka i första hand brukar vara ekorrbon, ett ekorrbo ser ofta ut som en ogenomskinlig risboll belägen i grenverket på en gran. Storleken på risbollen är 3-6 dm i diameter. Hittas inga misstänkta ekorrbon inom 20-30 m så kan man börja spana efter misstänkta hålträd, hittas inga hålträd heller så utökas sökradien så långt som behövs för att mården inte befinner sig utanför ringen. Hålträd kan vara allt från gamla döda träd med hackspetthål till friska träd med hål.
När man eventuellt lokaliserat några möjliga ekorrbon så börjar med att knacka i trädet med exempelvis baksidan på en yxa, är man själv så får man knacka först för att sedan snabbt springa ut och få sikt uppåt om mården flyttar sig eller byter träd. Är man 2 deltagare så knackar en medan den andra är beredd att skjuta om mården visar sig, det är då av största vikt att den med bössan i handen observerar varje träd som knackas och flyttar sig därefter. Det är enligt min erfarenhet när mården smiter som man verkligen har nytta av hunden vid trädsök, hundens uppgift är att ligga efter mården och helst markera där den gått upp i träd eller ner i marken på nytt.
I den bästa av världar så träar mården för hunden som sedan skäller ståndskall till jag hinner dit och skjuta den innan den springer vidare. Om jakten drar ut på tiden och det blir skumt ute eller mörkt, med hjälp av en stark lampa kan man lysa i trädkronorna och se mårdens gula ögon glimma tillbaka, vilket ger en bra skottchans.
Om mården har gått ner i gryt.
Själva tänket när man står vid ett gryt är detsamma oavsett om det är mink, mård eller räv, bössan skall alltid finnas på armlängds avstånd oavsett om det finns andra personer med på jakten. Du varken kan eller ska lita på att de andra gör sin del, ett lyckat avslut hänger många gånger på att just du inte litar på att passkyttarna är uppmärksamma.
Först av allt så är siktröjning ett otroligt viktigt moment innan mården oroas under marken. Alla buskar och smågranar skall röjas undan till förmån för sikten, Har mården en risgran att ta skydd bakom när den smiter så är det där den kommer undan. Håll hundarna kopplade i röjningsmomentet.
En mård är ett litet djur och som dessutom tas ibland av räv, så den tar inte en fight nere i marken utan sticker om den känner sig hotad. Jag som använder mig av både stövare och terrier ser definitivt ett användningsområde för terriern som kommer in i håligheter dit inte större hundar kommer. Många gånger räcker det att mården hör att något är nere i marken för att den skall försöka smita.
Jag brukar börja med att låta hundarna jobba runt grytet utan att hjälpa dem, i början brukar jag enbart passa för att se om mården kommer ut enkelt. Om så inte är fallet så kan antingen en skidstav, spetsad gran eller spett användas för att få mården att lämna tryggheten. Är det mycket snö så kommer en snöskyffel till sin rätt, för hjälper det inte med spett så måste snön bort och marken friläggas så att hundarna känner vart den är och vart den flyttar sig.
Räkna med att om mården inte kommit i början så känner den sig trygg under marken vilket man behöver ändra på för lyckat resultat. Beroende på hur stort grytet är så kan det bli avsevärda snömängder som skall flyttas men det finns få genvägar. Är ni flera personer, kom ihåg att byta av innan du är svettig.
Nästa steg brukar vara att med hjälp av spett, yxa och spade gräva sig ner i marken där hundarna markerar att mården är och allt eftersom den flyttar sig fortsätta att gräva och spetta till den väljer att fly.
Är man själv vid grytet och både gräver och passar så kan man använda sig av bärnät, som säljs i vanliga butiker. Bärnät spänns normalt över bärbuskar men kan också trampas fast i marken och hängas upp i lämpliga trädgrenar runt grytet, mården fastnar normalt inte i nätet men man får lite mer tid på sig att hinna med skottet.
Lämna en kommentar (alla fält krävs)