Rävjakt med hund, grythund och stövare

Hur går det till egentligen?

 

 För mig som jagar räv med stövare och terrier nästan dagligen efter att björnjakten avslutats så känns mycket av den jakten så självklar att man inte ens tänker eller reflekterar på hur själva jakten går till egentligen.
Men så kommer en fråga ibland från någon som ringer eller skickar ett meddelande angående rävjakt med hund och jag förstår först då, att mycket av det som är fullständigt självklart och kristallklart inte är det för alla. Så jag tänkte att jag skulle göra ett försök att beskriva själva jakten, tänket och hur det brukar gå till.

 

Stövare och grythund

Ska man generalisera grovt vid rävjakt med hund kan man säga att stövaren jagar ner räven i gryt och grythunden jagar ut räven ur grytet. Båda jaktmetoderna syftar såklart till att man på bästa sätt skall lyckas skjuta räven.
Stövaren tar upp ett spår efter räven, antingen på barmark eller på spårsnö och driver den, min uppgift är att försöka placera mig så jag kan skjuta räven innan den går i gryt.
Det finns i min värld 2 typer av stövare, och då tittar jag inte på raser utan drevsätt.

 

Rävjakt med hund - långsamdrivande typ

Vid rävjakt med hund som låter mycket i spåret ( väckskall/ drevskall ) och som  inte har så bråttom i spåret, är syftet med den typen av jaktsätt att få räven att hålla sig ovan mark så länge som möjligt.
Väckskall definieras med att hunden går på slag av räven men har inte rest den än.
Drevskall definieras med att hunden har rest räven ur legan, dvs räven är uppe.
Ett inte helt onormal drevhastighet med denna typen av hund brukar vara runt 7-12 km/h.
Själva syftet är att få räven trygg med vart den har stövaren och det görs tack vare att hunden väcker innan upptag samt driver ljudligt när den fått upp, Poängen är att man förhoppningsvis får en räv som trångbuktar tryggt framför stövaren i ett avgränsat område istället för att fly mot närmsta gryt i panik. Det är också här jag känner igen den bild jag fick av rävjakt med hund  på räv, med att man skall frysa fast bakom en gran i timtal och absolut inte får röra sig det minsta för räven har gott om tid att ha koll framför sig.
 
 

Snabbdrivande hund

Den andra typen av stövare som används vid rävjakt med hund är en typ som är tystare eller helt tyst på slagarbete och har ett snabbare drevsätt. Om hunden inte väcker på slag gör det att räven är oförberedd på att hunden nalkas den. När upptaget kommer så driver stövaren snabbt och skäller då tätskalligt.
Drevhastigheter brukar vara mellan 13-20 km/h med maxhastigheter efter exempelvis vägar runt 30 km/h.
Med den här typen av stövare så går drevet ofta i större bukter och går oftare i gryt än med en långsam hund. Fördelen är att det kan vara betydligt lättare att skjuta räven på drev då den inte har ett stort försprång före hunden och därmed inte gott om tid att skanna av omgivningen. Har man inte tillgång till grythund så är denna stövartyp inte att föredra då de flesta rävar går i gryt tämligen kvickt.
Personligen föredrar jag denna typen  vid rävjakt med hund då jag även jagar lodjur med mina stövare och där är överraskningsmomentet en klar fördel.
 
Huruvida man väljer en snabbdrivande stövare eller långsamdrivande stövare är upp till var och en skulle jag säga. Men värt att tänka på är att en snabbdrivande stövare normalt kräver mycket större arealer än en långsamdrivande stövare.
 

På passet framför stövaren

Ska man generalisera vid  rävjakt med hund så är räven mycket uppmärksamm på sin omgivning, och man bör tänka på att nalkas räven så att den kan se dig så skall man absolut inte försöka smyga upp bössan sakta, utan frysa till is och släppa in den till att räven är så nära att när du rör bössan så hinner inte räven kasta sig av vägen eller bakom något. När du väl rör bössan så skall det ske i en smidig sammanhängande rörelse, och när bösskolven är vid axeln skall skottet gå annars är det ofta försent för då har räven uppfattat rörelsen och kastat sig i skydd. Som ett gott råd till en nybörjare skulle jag uppmana dig till att träna på detta på skjutbanan. Då jag både är extralärare på jaktgymnasiet i Älvdalen och reser runt mycket och jagar räv med hund, ibland med ovana rävjägare. Så skulle jag säga att det är ofta här det går fel. Det finns gott om exempel på där räven nalkas en passkytt som står efter vägen, när passkytten ser räven ibland på så långt som 500 m eller mer så börjar denne att smyga upp bössan när räven är på 70-80 m. räven ser denna rörelse ofta omedelbart och kastar sig i skydd.
 

Några råd

Jag har 2 råd från mina erfarenheter vid rävjakt med hund att ge här. Antingen höjer jag bössan om jag ser räven på långt håll när den är i en svacka efter vägen eller skogen, det viktiga är att räven inte ser min rörelse. Det jobbiga kan dock bli att stå med bössan i färdigställning tills räven är i håll. Det andra rådet är att frysa till is och inte röra någonting fram till räven är på ca 20-25 m och då skjuta med som jag skrev tidigare i en snabb, mjuk rörelse.

Några andra råd jag har att ge är att vid passet bör man undvika att stå öppet vid rävjakt med hund. De är uppmärksamma på saker som sticker ut i omgivningen och passet bör alltid tas mot ett stort träd eller ännu hellre i en rejäl gran eller i anslutning till en rejäl gran. Jag brukar om jag ställer mig inne i en gran bryta undan grenar som eventuellt kommer röra sig när jag lyfter bössan ( under förutsättning att räven inte är nära ).

 När jag står på pass efter en väg vilket det ofta blir då rävarna gärna följer vägarna under drev så står jag nästan aldrig på ett krön av vägen. Den naturligaste passet att välja blir ett krön då du har bäst överblick därifrån, men också den plats som du enklast blir sedd på. Jag brukar gärna stå på ena sidan av ett krön och då på bortsidan av krönet från där räven förväntas komma ifrån, fördelen är att om du står på det viset så kan du höja bössan i färdigställning när räven är nere i svackan före krönet utan att den ser dig.

 

Skott mot räv med drivande hund

När det gäller skott mot räv framifrån så bör man släppa in räven närmare än sidoskott, den vitala träffytan är betydligt mindre sett framifrån än från sidan.
Vid rävjakt med  hund så använder jag oftast remington express us nr2 ( 3,75 mm)/ 36 g laddning i den ena pipan samt en Ammox tungsten hagel 3 mm/32 gram laddning i andra pipan. Remington express har jag på vanliga avstånd ca 35 m sidoskott samt 25 m framifrån på räv.
Ammox använder jag då avståndet är längre, upp mot 60 m på sidoskott på räv.
 

Ståndskall på räv

Ibland blir det ståndskall på räven, normalt händer det när snön är djup och lös. Oftast händer det vid de första rejäla nysnö fallen i november. Dock så är inte snön så djup att stövaren inte bottnar mot marken i snön.
Men emellanåt händer det på barmark vid rävjakt med hund. Min tolkning är att räven har tänkt sig till ett gryt men hinner inte dit innan stövaren är för nära och då stannar den och frontar.
 

När räven gått i gryt

Jag skulle vilja påstå att jag skjuter 9/10 rävar vid gryt när jag jagar rävjakt med hund men jag ser ju också att det ökar med drevräv procenten om jag har med mig en passkytt, det är helt enkelt svårt att vara framför drevet så ofta som man vill.
Med det sagt så är grythunden ett viktigt inslag i fungerande rävjakt med hund.
En av de viktigare egenskaperna som jag tycker behövs för en fungerande grythund så är storleken mycket viktig där jag bor. Många av de gryt som finns i norra dalarna är trånga jord eller stengryt. Grävlingen finns här mycket sparsamt så någon större hjälp har inte räven att bygga ut och vidga gryten av dem.
Det är inte viktigt med en skarp hund för att få ut rävarna även om den naturligtvis behöver en portion av mod för att klara uppgiften i underjorden.  
Min erfarenhet är att ställer man storlek/skärpa i förhållande så spränger man fler rävar i den här regionen av sverige med en liten hund med lite skärpa än en stor hund med mycket skärpa. Helt enkelt för att den stora hunden kommer inte fram till räven, alternativt att den kommer fram till räven men det har varit så jobbigt att den ogärna bryter vilket gör att räven inte kan lämna grytet även om den vill för hunden ligger för som en propp i grytgången.
 
När jag var med på några av mina första grytjakter så fick jag förklarat att vet räven om att du är utanför så är det kört, den kommer inte ut helt enkelt. Det är definitivt en sanning med modifikation men det är lättare att få de flesta rävar att lämna grytet ju mindre de vet om att folk och hundar finns utanför och väntar på dem. Men samtidigt så måste man siktröja runt grytet ibland för att ha en chans att hinna med när räven kommer ut. Ett knep kan ibland vara att efter ett sådant ingrepp runt grytet, gå undan en stund och ta en kopp kaffe för att låta allt lugna sig lite innan man släpper grythunden.
 

En liten berättelse om hur det kan gå till vid grytet

När din grythund nu enligt klassiskt maner varit in i grytet och tagit kontakt med räven för att sedan bryta och komma ut till dig och kopplas där. Väntan börjar och med spänning väntar du på den lilla svarta nos spetsen dyka upp i gången, sakta ser man den vädra i dunklet inne i grytgången för att sedan sjunka in i mörkret igen. Bestämde sig räven för att det var säkrare inne i grytet ?.
Det är då räven kommer som skjuten ur en kanon, som en röd blixt som man nästan inte hinner uppfatta vad det egentligen är kastar den sig mot närmsta skydd som finns utanför grytgången. Bössan åker upp till axeln och skottet går precis där räven är på väg att försvinna in i det buskage du gallrat ur tidigare.
Den känslan är mäktig, jag överlistade räven på dess hemmaplan.

 

Eller så kunde scenariot se ut så här..

Räven kommer ut, men jag tyckte att jag borde hinna med att skjuta ändå trots buskaget som står 5 m från grytöppningen så jag siktröjer inget och chansar. Jag bommar första skottet då den försvinner in i buskaget och hinner inte med andra skottet innan den är ur synhåll. Stövaren släpps och drevet går in i ett omöjligt stenskravel där grythunden inte hittar räven en gång. Dagen är slut och vi åker hem.

En liten berättelse till om hur det kan gå vid grytet

Ibland kommer räven skjuten som en kanon ur grytet, men ibland tar de också god tid på sig att kolla så att läget är lugnt och det är fritt fram. Det viktigaste om man har en räv som smyger ut och stirrar på dig är det att stå still som gäller. Så länge räven tittar på dig så får du helst inte blinka eller andas så det syns, annars är risken stor att den kastar sig tillbaka in i grytet för att sedan vara mindre villig att lämna grytet.

 

Hagelammunition vid grytet

Jag brukar oftast använda mig av us nr 4, 5 eller 6 vid grytet. Det beror på de håll som jag förväntas skjuta på. Förväntar jag mig att det kommer bli sidoskott på 15-20 m så skulle jag använda mig av us 5 eller 6.
Men då de flesta gryträvar skjuts snett bakifrån så använder jag gärna us 4 och 34 g laddning i något som heter Winchester dispersers. Patronerna är konstruerade för att sprida mer än standard laddningen vilket är att föredra då hållet många gånger understiger 15 m.
På de håll jag pratar om så skulle  us 4 egentligen anses onödigt grova, men man ska ha i minnet att rävarna sällan skjuts vid gryt på rena sidoskott utan snett bakifrån vilket kräver mer genomträngning innan haglet når vitala delar.
 

Med denna text så hoppas jag att du som nybörjare eller bara lite allmänt intresserad av rävjakt med hund, har fått en inblick och en förståelse för de situationer du kan hamna inför.

 

Mvh Rasmus Boström