Layer 1
Sök

Sök

Cordura Jacket

Shell Jacket

Midlayer Fleece

Cordura Pants

Cordura Bib Pants

Shell Pants

Cordura Pants Woman

Merino Wool Long Sleeve

Midlayer Fleece

Classic Cap Charcoal/Blaze

Classic Cap Charcoal/Black

Vildsvinsjakt

Vildsvinsjakt

Vildsvinsjakt

 Varför vildsvinsjakt? Jag där lär svaren vara många men mitt svar är: Vildsvin är en tillgång när det kommer till kött, jakt, spänning och utmaning. Själv jagar jag vildsvin alla dygnets timmar. Alltså inte alltid, men sett över ett år så jagar jag hela dygnet. Först och främst jagar jag vildsvin med löshund. Men jag smyger, vakar, jagar på åtel också. Åteljakten har på senare tiden blivit sällsynt för mig och är något jag mest ägnar mig åt för att få spår för unghunden.  

 

Vildsvin som resurs

Vildsvin har kött som smakar bra, en touch av vilt helt klart, magert men kan också bjuda feta styckdetaljer beroende på individ och årstid.  

 

Spänningen och utmaningen ligger mycket i att det är ett väl anpassat intelligent och läraktigt vilt som sällan låter sig luras särskilt enkelt. De har ett utmärkt luktsinne och har bra koll på ovanligheter och potentiella faror i sin omgivning. Lägger man till att de är nattaktiva och dessutom kan försvara sig med viss pondus så har vi ett utmanande vilt. 

 

 Jakten

Vildsvin får jagas året runt i Sverige, med små undantag som t.ex. vuxet vildsvin är fredat fr.o.m 1 feb t.o.m 31 mars (2022), och då jagas endast årsgris. Med lös hund får man jaga vildsvin  1 aug-31 jan. Värt att notera är att iaf min erfarenhet är att det är ovanligt med löshundsjakt på vildsvin från 1 aug, mycket på grund av svårigheten att säkerställa att hunden inte kommer att jaga annat vilt som fortfarande är fredat från löshundsjakt 1 aug. Det mer vanliga är att man väntar tills annat vilt som det är tänkbart att hunden kan tänkas jaga också är lovligt för iaf jakthundsträning. 

 Jag smygjagar oftast vildsvin på en och samma mark, ca 120ha i Uppland. Så det jag beskriver är utifrån främst min egen erfarenhet och förutsättningarna på nämnd mark men också en samlad erfarenhet från många timmar på diverse marker.  

Marken består av ca 40 ha blandskog, och följaktligen 80ha jordbruksmark där vad som odlas varierar lite men i huvudsak spannmål. 

Löshundsjakt bedriver jag på flertalet olika marker framförallt i kring Stockholm och Uppland.

Vildsvin 

Vildsvin är som sagt nattaktiva och dessutom rör de sig generellt hyfsat mycket under en natt.  De är allätande opportunister och anpassar sitt beteende bland annat beroende på födotillgång. De äter olika saker beroende på årstid vilket också påverkar både var dom (vildsvinen) uppehåller sig dagtidmen också vart de rör sig nattetid. Att se ett vildsvin i dagsljus annat än om det är stött av någon/något och därför smyger därifrån är ovanligt. Det händer att de kommer ut i kvällsljuset när maten lockar på t.ex. en åker, vår eller sommar, men som sagt, det vanliga är att de kommer fram under dygnets mörka timmar. Deras växlar eller vägval skiljer sig inte sällan från annat klövvilt och generellt kan man misstänka svackor/sänkor/diken, tätningar,sjökanter och snår, jämfört med t.ex.rådjur som kanske väljer höjder och öppningar mm.  

 

Till skillnad från annat klövvilt vi jagar i Sverige så kan man knappast ställa klockan efter vildsvinens brunst. Inte sällan får suggorna kullar i och omkring perioden då endast årsgris är tillåtet att jaga (1 feb-31 mars alltså) men både före och efter perioden, och egentligen hela året bör man vara vaksam på suggan eller suggorna och göra en samlad bedömning av spenar, storlek, magen och beteende. Ett vildsvinshondjur är nämligen dräktigt i 3 mån, 3, v och 3 dagar. Om kullen förloras eller att det inte blir något så kan hon brunsta igen inom en vecka. Så teoretiskt sett kan en fertil hona få 3 kullar på ett årmen i praktiken kan man sannolikt räkna med, som svenska jägarförbundet menar, att i sällsynta fall så mycket som 3 kullar på 2 år är mer troligt, och dessutom att de kan få sin kull när man som formbunden människa inte alls förväntar sig det.  

 

De flesta vildsvin lever i grupp. Gruppen leds av en sugga (matriarkat) men inte sällan finner man två större suggor som utmärker sig och fler vildsvin av olika storlek och kön i en grupp. Förande sugga är fredad året runt. 

Det är vanligt att stora galtar lever ensamma, iaf i perioder och att mindre/yngre galtar som lämnat gruppen de växt upp med lever tillsammans en period. Galtar stöts bort vid ca 7-8 månaders ålder.  

 Särskilja vildsvin

För att könsbestämma ett vildsvin genom optik på avstånd tittar jag på flera saker, det jag tycker brukar utmärka mest är trynets längd. Jämför man en stor galt med en stor sugga så ser man en tydlig skillnad på längden på trynet. Dessutom ger samma jämförelse en kraftigare nacke och rygg på galten. Om markvegetation och betraktelsevinkel tillåter så ser man dessutom penseln tydligt på en galt. Betar finns hos båda könen men är kraftigare/längre hos handjuren men min erfarenhet är att det utmärker först hos de större vildsvinen. Dessutom bör man notera spenar och utbuktningar för bröstkörtlar på många av hondjuren. Fler skillnader mellan hon -och handjur kan urskiljas men grunden är att erfarenhet och träning hjälper till i bedömningen. Ju mer erfarenhet man tillgodogör  sig av att studera både levande och döda vildsvin desto bättre förmåga till att könsbestämma dem kan man räkna med. Detaljer som kroppsform, svanslängd, könsorgan mm blir då mer och mer till hjälp vid bedömning. 

Grundregeln för mig blir följaktligen att om jag är säker på att det är ett handjur så behöver jag inte vara säker på att det är ensamt men däremot kan jag skjuta det jägarmässigt, så länge det är rätt tid på året (med hänsyn till om det är årsgris eller inte) och att det stämmer med önskad förvaltning i området. Är det däremot ett hondjur jag tittar på så bör jag ha med mig att det sällan är ensamt. Jag bör titta efter tecken som storlek, spenar, och om det rör sig nära tät vegetation t.ex. spannmål eller liknande där fler kan finnas men vara dolda. Slutsatsen av detta blir att jag sällan skjuter ett hondjur om det inte är tydligt att det rör sig om ett yngre djur i en grupp med större/äldre suggor eller att storlek och framtoning skvallrar om att djuret i fråga inte nått en ålder där hon fått en kull själv. Värt att notera är att en sugga kan lämna sina små i legan för att på egen hand sökaföda etc. 

 

Årsgris

Årsgris som begrepp använd för att beskriva vildsvin som är max ett år gammalt och inte sällan skiljer man på kulting och årsgris. T.ex. kan man på en drevjakt ha bestämt att man skjuter årsgris men inte kultingar. Då är man ingen fåntratt om man frågar om en definition, det visar att man vill vara ansvarsfull och respektera givna spelregler. Ett vanligt svar på frågan blir inte sällan att vildsvin som är randiga är fredade men röda och bruna vildsvin mellan 20-70kg  (detta varierar, varför frågan kan vara befogad) skjuts som årsgris. Bruna som börjad gå mot grå och svart väger i regel 70+kg och går följaktligen som vuxna. 

Ett annat begrepp som återkommer är gylta och menar en hona som än inte fått en första kull, vilket skulle kunna beskrivas påminna om begreppet smaldjur hosRådjur. En gyltakan därför kvalificera sig som årsunge eller årsgris.  

En fjoling, eller fjolårsgris är sålunda 12-24 mån och väger 70+ kg, så en gylta kan också vara en fjoling som ännu inte fått ungar.  

 

Med ovan skrivet hoppas jag att jag inte rört till det mer än nödvändigt och ber om att få återkomma med hur jag beskriver löshundsjakt och smygjakt på vildsvin. 

 

Allt gott /Lex 

 

Lämna en kommentar (alla fält krävs)