Jaktskidor

Lite om ta sig fram på snö och val runt det

Mina första jaktskidor var ett par vita blixten ( svenska militärens skida ), dessa var korta och styva vilket knappast var optimalt för lössnö åkning.

Mina andra par var ett par träskidor med stålkant jag köpte på en loppis, även dessa var för korta och gjorde inte jobbet i lössnö.

Mitt tredje par var ett par Tegsnäs jaktskidor varav den ena skidan var lite kortare då kompisen som ägde dem före mig skulle göra ett lappkast i ett skoterspår. När ena skidan hade lyfts och kastet skulle till så tappade han balansen och tippade framåt, resultatet blev att ena skidan var ca 40 cm kortare. Då de är 9 fot ( 2,7 m ) långa så märks inte skillnaden så nämnvärt och dessa har jag åkt många mil på.   

Varje vinter tar jag dessa i början och mot slutet av säsongen, det är helt enkelt inte så noga med dom.

Jag skulle inte säga att Tegsnäs jaktskida är en optimal lössnöskida. Den har en för brant stigning på spetsen samt att den är för styv. En optimal lössnöskida är i mitt tycke en skida som tillverkas i norrbotten.

 
Tillverkaren heter Bo Östergren och tillverkade jaktskidor på beställning. Det som gör denna skida unik är att den är mjuk och har en mjukt böjd skidspets. När man åker i djup lössnö så behöver man inte lyfta skidan utan bara föra den framåt. Formen och följsamheten gör att den strävar uppåt av sig själv. Då detta är en dedikerad lössnöskida, 3 m lång och 9 cm bred så är den mycket jobbig att framföra på skare eller i brant terräng. På skare vill den gärna halka lite hit och dit pga bredden och i branta sluttningar behövs visst planerande då det inte går att saxa eller vända enkelt pga längden. Tyvärr verkar det som att Bo Östergren har gått i pension och om någon tagit vid är osäkert. Dock finns en chans till lössnöskida. Enligt uppgift tillverkar olskogen en jaktskida som heter Galav. Modellen påminner mycket om Bo Östergrenskidan och har fått bra kritik av de jag förhört mig med.
 

Ett urval av mina jaktskidor

Jaktskidorna i bild, början ovanifrån

• Korta träskidor med stålkant.
• Bo Östergren skidan.
• Tegsnäs skidan.
• Fischer, långa plastskidor.
• Fischer, korta plastskidor med fiskfjäll under.
• Snöskor med rejäla stegjärn.

 
Det finns som vanligt ingen universal lösning, utan en skida passar sällan till allt.
Jag är knappast någon vän av plastskidor. Dessa är enligt mig egentligen bara bra vid ett tillfälle och det är vid lössnö i kombination med töföre. Självklart äger jag plastskidor men de används bara i nödfall, och då med en stor portion hatkärlek till de bakhala tingestarna.
Nu ska det tilläggas att jag sällan jagar i ren fjällterräng utan mer rent skogslandskap vilket styr mitt val totalt.
 

Val efter landskap

Det är som vanligt inte helt perfekt att ha en jaktskida till allt, beroende på landskapet du skall ta dig fram i och snöns beskaffenhet så är det bra att kunna välja utifrån behovet. I mycket kuperad terräng och inte mycket snö är inte Bo Östergrens jaktskida optimal till exempel. Under dom förutsättningarna väljer jag gärna en kortare skida som inte behöver ha den bärigheten utan är smidigare så att det går att saxa sig rakt uppför sluttningar osv.
Som vanligt gäller det att försöka göra sig en uppfattning av behovet innan man gör sina inköp, det spar man pengar på.
 

Kanske inte en jaktskida, men ändå ett viktigt fortskaffningsmedel

Slutligen så använder jag snöskor för jakt där man kan räkna med att behöva ha hundar med i koppel samt röra sig i brant terräng. Ofta sammanfaller detta med lodjursjakten. En sak att tänka på inför anskaffandet av snöskor är att de har rejäla och bra isbroddar. Det är de som kommer hjälpa dig att ta dig fram i brant terräng utan att halka. Ytterligare en sak att tänka på vid val av snöskor är storleken på dessa. Det är lätt att man tar den större modellen
( vilket jag gjort ), resultatet blir att man får gå ganska bredbent för att inte trampa på sina egna snöskor vid varje steg vilket blir mycket jobbigt efter en tid. Framförallt i lössnö.
 

 

 Bo Östergrens jaktskida, Tegsnäs kabelbindning, Jörnkängan antifrys. Det som sitter fast på fötterna större delen av vintern.

 

Valla

Personligen så vallar jag aldrig mina träskidor. Jag upplever inte att det behövs.
Däremot så stryker jag dem med trätjära varje försommar och låter dem stå så solen kan komma åt och bränna in den i trät.
Det är bra att tänka på att göra det innan insekterna kommit igång för mycket. De har nämligen en stor förkärlek för att fastna i trätjäran innan den stelnat.

 

Skidbindningar

Jag har valt att sätta Tegsnäs kabelbindning med tårem på mina jaktskidor. Det som är bra att tänka på är att ha samma bindning på samtliga skidor som du använder, då är det enklast att ta de skidor som passar föret eller terrängen för dagen, men skon är den samma.
Under en vinter provade jag Tegsnäs bindningen som heter epok, jag misstänke att den inte skulle hålla för mig. Och jag fick tyvärr rätt. Under en lodjursjakt lossnade bindningen från skidan och med hjälp av ett hundkoppel så band jag fast foten i skidan och lyckades ta mig ut till en plogad väg igen.
 

Hoppas att några av mina råd om Jaktskidor har varit till hjälp. / Rasmus