Lodjursjakt, hur bestäms avskjutningen ?

Lodjursjakt regleras som de flesta viltslag utifrån tillgång. Ju mindre population desto lägre tilldelning på lodjursjakten och vice versa. Varje år görs inventeringar för att säkerställa antalet lodjur i landet innan tilldelningen för årets lodjursjakt släpps. Inventeringarna görs på spårsnö där det förekommer, på andra platser i landet som saknar snö används viltkameror och doftmedel som sätts ut på platser där lodjuren normalt passerar eller väljer sin daglega. Stationerna placeras på stråk där man ofta observerar lodjur/ lodjurspår eller platser de väljer att ta sin daglega vilka oftast är rasbranter eller bergknölar.  Normalt kan man säga att lodjuret sällan går omvägar för att passera en doftplats utan kamerastationen behöver vara rätt placerad från början för att ” fånga ”.

Lodjursjakt, artbestämning på snö och spårstämplar.

Lodjuret ( normalvikt 10-20 kg, normal steglängd 80-110 cm ) är ett tassdjur som lätt kan förväxlas med räv, varg, järv i vissa snöförhållanden. Många gånger är den individuella spårstämpeln svår att artbestämma i många snöfören, men spårlängd och sätt att röra sig avslöjar ofta mer av vad som rört sig. Jag har vid många tillfällen blivit tvungen att spåra upp till 500 m för att vara säker på viltsort. Lodjurets spårstämpel är runda, nästan som en snusdosa i storlek och form. Vid normal förflyttning är lodjurets spår ringlande framåt, ungefär som ett stort rävspår.

Räven( normalvikt 5-9 kg, normal steglängd 60-75 cm) har normalt betydligt mindre tassar än lodjuret men det finns rävar med stora fötter, i vissa förhållanden då det nästan bär räven på snö så kan den spärra ut tassarna så de blir stora som ett litet lodjur. Dock så är steglängden ofta mindre, men kan förväxlas med ett smygande lodjur som när det smyger ha kort steglängd.

Vargen ( normalvikt 20-55 kg, normal steglängd 110-140 cm ) är ett tungt hunddjur som ofta i lössnö sjunker djupt vilket kan ge en fingervisning direkt om viltslag, lodjuret sjunker sällan mer än 25 cm i lössnö vid vanlig förflyttning medans vargen går i botten. Oftast har vargen en steglängd som är längre än lodjuret men steglängden varierar beroende på om djuret är smygande eller vanlig förflyttning kontra har lite bråttom förbi en plats. I övrigt så är vargspåret som ett mycket stort hundspår.

Järven( normalvikt 8-15 kg ) är ett djur som i sin storlek är ungefär som en lite mer högbent grävling för att ge en storleksjämförelse. Spåret kan i vissa lägen vara förvillande likt ett lodjursspår framförallt då det är skare som bär om järven går sakta fram istället för att hoppa som den ofta gör med parhopp. Vid normal förflyttning så parhoppar eller går järven, parhoppen är karaktäristiska och vid gång är steglängden oftast kort. Det som järvspåret oftast har är en häl på bakfoten ( ungefär som bakfoten på en liten björn ), lodjuret saknar hälen och det kan många gånger vara det som avslöjar viltsort.

Känga modell vinter, storlek 44 som jämförelse.

Det som kan vara svårt vid lodjursjakt i vissa lägen är att artbestämma Lodjur, Järv och Varg. Enklast kan oftast vara att inte stirra sig blind på ett tassavtryck utan själva spårstilen, tänk på hur djuret ser ut och rör sig. I nästa avsnitt kommer vi avhandla jakten på lodjur.

Väl mött i skogen/ Rasmus

 Lodjursjakt del 2: Jaktmetoder och utmaningar

 Lodjursjakt del 3: Jakt på barmark

 Lodjursjakt del 4: Att ringa lodjur